09 Okt 2015

Varför är vi så dåliga på att ta emot beröm och komplimanger?

0 Comment

Fjellnytt är inte bara en annons- och reklamtidning, det finns även en ”Köp och Sälj” sida på facebook. Här florerar handeln och det förekommer även information om events, efterlysningar mm.

I dagarna har katten Pondus varit försvunnen med allt vad det innebär av ledsna barn och oroliga ägare. Pondus blev efterlyst på sidan och någon i Hemsedal hade sett den. Efter intensiv mailtrafik på sidan kom Pondus tillrätta och alla var glada och nöjda 🙂

–Vad bra att du skapat en sida där man kan lösa sådana här problem, det är fjärde gången husdjur kommer tillrätta nu säger den för mig helt okända kvinnan mig mitt på gatan i Gol.

–Äh, det var väl inget, svarar jag, samtidigt som jag tänker på all tid jag faktiskt lagt ner på mitt arbete med sidan och tidningen…

När vi skiljs åt börjar jag fundera på varför vi är så dåliga på att ta emot beröm och komplimanger. Varför hittar vi på en massa bortförklaringar istället för ett enkelt, men uppriktigt ”tack”?
Är vi rädda för att bli tagna för inbilska, egenkära och egoistiska om vi bara skulle tacka och ta emot vänliga komplimanger?

Dessutom blir det ju tokigt när man motsäger någon som ger en beröm eller komplimanger. Det är ju ungefär som att säga ”Du har ingen bra smak eller omdöme” och det riskerar ju försätta givaren i en något obekväm situation.

Beröm eller en komplimang visar ju bara att någon ser ett värde i en, men om man alltid avfärdar det är det som att säga att jag faktiskt inte hade de fina egenskaperna som givaren trodde.
Dessutom kan komplimanger få en att må bra, men om man ignorerar dem kommer man förlora den positiva inverkan den skulle haft på ens självkänsla.

Så här kommer dagens slutsats… Sluta tramsa, titta personen i ögonen, le och säg ett ärligt ”tack” nästa gång någon ger dig beröm eller en komplimang 🙂

Katten Pondus :)

Katten Pondus 🙂

Comments

comments

[topp]